Blytung avslutning på en annars bra säsong

Det såg länge ut som att vi skulle ta den efterlängtade seriesegern och kvalplatsen uppåt. Men i matchminut 89 kunde Gustavsberg ta ledningen och helt plötsligt var vi trea – och säsongen var över. Detta på sämre målskillnad. 

Ja, det blev en oerhört tung dag för alla i och kring HIK. Ibland kan sport vara otroligt jobbig och söndagen får verkligen betraktas som en sådan dag. Men vi tar det från början.

Medan spelarna laddade för fullt pågick en annan kamp vid sidan av isen. Det var nämligen så att en säkring återigen gått på vår nya fina belysning, vilket medförde att uppskattningsvis 20-25 procent av lamporna var släckta samt resultattavlan och högtalaranläggningen.

Domare Jörgen Wingstedt, som är känd för att vara bestämd, uttryckte sin tveksamhet och pratade om matchflytt. Ironiskt nog var det likadant Jörgen sist var hos oss. Nämligen sluttampen av 2015/16, då vi skulle möta Borlänge hemma, då han var nära att flytta även på grund av att linjerna syntes för dåligt. Så ni som läser detta kan förstå att det var viss panik från arrangemang-gänget då en storpublik väntade. Problemet hade tydligen varit hela veckan och hade, enligt uppgifter, blivit värre under fredagen men ändå hade ingen på Vallen åtgärdat detta. Och ingen såg någon lösning strax innan match heller. Som tur var agerade HIK:s Benke Jörnåker och ringde Johan Ståhl. Johan, som varit ledare i klubben i många år, är även en skicklig elektriker och åtgärdade problemet snabbt. Dagens hjälte! Stort tack. 

Över till själva matchen igen. En match som följdes av en storpublik. 157 åskådare hade letat sig till Vallen och redan 20 minuter innan matchstart ringlade köerna vid entrén. Kul!

HIK saknade sjuke Lukas Ahlqvist, annars var laget intakt. Med i truppen var återigen Anton Jörnåker från B och han fick sällskap av b-lagsspelaren Alexander "Ludo" Westermark. 

Det var tydligt att det var två starka lag som möttes denna fina söndag. Båda lagen hade starka försvar och gedigna styrningar vilket påverkade matchen. Det blev aningen tillknäppt men utan att det på något sett blev tråkigt. Matchbilden var ganska lika för båda lagen. Överlag kom både vi och Gustavsberg, vid flertalet gånger, upp i mitten men blir därpå utstyrda mot kanterna med mycket hörnor som följd. Spelet var alltså jämnt och det skapade en del chanser för båda lagen. Lyftspelet som brukar vara Gustavsbergs signum var däremot som bortblåst igår.

Vid alla täta matcher blir fasta situationer avgörande. Och på en hörna kunde gästerna ta ledningen. Jimmy Strömbäck,  offensiv back hos oss 2012/13, slog in en hård hörn-isare fram till 0–1 efter 31 minuter. 

Ett par minuter senare hade vi chansen att kvittera men kapten Hård missade straffen. Vi hade ytterligare ett par lägen, och likaså Gustavsberg, men fick inte in bollen. Ledning 0–1 för Gustavsberg i halvtid således. Inte 100-procentigt rättvist men heller inte orättvist. 

Den andra halvleken påminde en del om den första. Nämligen att båda lagen fick ganska fri lejd in på respektives planhalva men där blev det trångt och tätt. Hörnkavalkaden fortsatte och på en hörna kunde HIK äntligen kvittera. Mästerskytten Tim Z Johansson dundrade in 1–1 efter en timme. Så skönt!

Helt plötsligt var Gustavsberg trea i serien och behövde därmed anfalla.

Sista halvtimmen blev lite öppnare än första timmen. Båda lagen hade ett par väldigt fina lägen men Arvid i hemmamålet och Rydell i bortakassen gjorde minst två kanonräddningar var. Överlag kändes det ändå som att HIK var aningen starkare även om vi inte var dominanta. Mittfältarna Mökander (vilken säsong han gör!) och Rönnqvist (riktigt bra match) dribblade sig fram och skapade ytor för hemmalaget. Trots en borta-timeout fick inte Värmdögänget något riktigt tryck för ett bortamål utan den jämna matchbilden fortsatte men med ett litet övertag för hemmalaget. Vi hade ett kanonläge till att avgöra men fick inte till avslutet i det öppna läget.

Istället skulle det hela sluta i moll. Sluttampen blev väldigt händelserik, tyvärr till vår nackdel. Två hemmautvisningar gjorde att vi fick spela nio mot tio (GIF hade en också) i slutet. Den ena av dessa utvisningar kändes högst tveksam. Men trots en man mindre var det faktiskt HIK som gick för en ledningsboll. Helt själv dribblade Mökander sig upp och var nära att få till avslutet men den tog till slut på en bortaspelare och ut. Trodde vi. "Möken", som aldrig skriker på domaren, ville ha det till hörna och flera i publiken likaså. Men så blev inte fallet. Vem som hade rätt får vi aldrig veta.

Tyvärr blev just den situationen avgörande. Gustavsberg kontrade nämligen direkt  och snabbe Kevin Brown (osynlig annars) kunde tursamt få med sig bollen – och snyggt göra 1–2. Blytungt. 

HIK gjorde ett tappert försök att kvittera men GIF höll igen. Eftersom Djurgården vann samtidigt borta mot GT så hamnade tre lag på 24 poäng. Tyvärr är det inte inbördes möten, som hade varit till vår fördel då vi slagit Dif två gånger, som räknas utan målskillnad. Så det sena GIF-målet medförde att vi helt plötsligt var trea på sämre målskillnad och säsongen var över. Blytungt givetvis. Extra jobbigt med tanke på att om bara Gustavsberg hållit igen på övertid senast mot Dif så hade vi varit klara, men Gurra kollapsade och släppte två mål på övertid. 

Ja, det blev givetvis en oerhört smärtfylld avslutning på matchen och följaktligen på hela säsongen. Att förlora en serieseger och kvalplats i matchminut 89 är oerhört tungt för alla inblandade. Trots förlusten gjorde HIK en bra match och var värda åtminstone en poäng. Vi hade en fin fart hela matchen, var täta bakåt och hade flera fina anfall.

Även om några av våra offensiva spelare var ovanligt anonyma var det andra som klev fram. Mökander och Rönnqvist var alla gånger matchens förgrundsfigurer. Även Adde Karlsson var stark, likaså fembackslinjen. Våra ytterhalvor, Hult och Wilsson, får sällan de stora rubrikerna men var båda starka och stabila, inte minst bakåt. Trebackslinjen likaså. 

Trots den trista avslutningen måste vi ändå säga att säsongen har varit mycket bra. Vi blir trea – på sämre målskillnad! Oerhört små marginaler. Efter en fin start på säsongen – med bland annat en bortaseger mot Dif i premiären – så blev det aningen tyngre kring jul och nyår. Med flera spelare borta och manfall hade vi under en period tufft att få ihop en full matchtrupp. Men trots förluster mot både GT hemma och UNIK/Bois borta reste sig HIK och efter några trevande segermatcher i januari gick det mesta uppåt i februari.

Från Östersunds-matchen och framåt infann sig toppformen får många och det syntes i matcherna. Även om det blev tighta matcher så märkte man att formen och spelet bara blev bättre och bättre. Tvärtom mot succésäsongen 2019/20 då vi hade dalande form mot slutet. Med den fina formen i benen var det synd att vi inte fick chansen att kvala, men samtidigt ska vi vara stolta över vår säsong. Även om det känns jobbigt just nu så ska vi alla vara glada och stolta över det vi åstadkommit 2022/23. 

Vi säger grattis till Gustavsberg som, trots flera plumpar 2022/23, återigen vinner serien. Lycka till i kvalet. 

Tack alla i a-lagsledningen och truppen som kämpat stenhårt hela säsongen. Tack alla ni ideella ledare som stöttat laget och hjälpt till. Och till sist: tack publiken som stöttat oss och särskilt The Lundeners som stöttar oss i vått och torrt. Vi kommer igen!

HIK – Gustavsberg, 1–2 (0–1)

Målskyttar: Tim Z Johansson

Utv. HIK: 4x10 min

Publik: 157 (!), Sollentunavallen.

Domare: Team Jörgen Wingstedt (bra, även om den uteblivna hörnan kommer svida länge)