Tung hemmaförlust mot UNIK/Bois

Efter tre raka matcher utan förlust, varav två segrar, kändes det som att formen skulle fortsätta på söndagen. Men det blev totalt tvärtom. Hemmamatchen mot UNIK/Bois blev ett riktigt bottennapp och HIK föll tungt med 3–7 (1–4).

Det är på bortaplan poängen har trillat in. Såsom ingressen berättade hade a-laget en fin trend och tagit fem poäng de senaste tre matcherna, varav samtliga tre var på bortaplan. Vi var många som hoppades på att den formen skulle kunna visas även på hemmaplan där vi inte rosat marknaden hittills. Inte minst undertecknad hoppades då jag fortfarande inte sett HIK A vinna i år (!).

Men det blev ytterligare en plump i hemmaprotokollet efter en dålig insats mot UNIK/Uppsala Bois.

Vi tar det från början. HIK kom till start med ett starkt lag. Bara sjuke Andreas Wilsson och skadade Anton Jörnåker saknades, så nästan helt ordinarie hemmalag. I bortalaget återfanns bland annat ex-HIK:aren Olle Bolkéus vilket alltid är en trevlig syn.

Den första halvleken var egentligen inget vidare från något lagen. HIK var aningen starkare i början av den första halvleken och kunde ta ledigt efter en hörna genom Rasmus Hård. Därefter var det slut på det roliga. Efter två raka hemmautvisningar – varav ingen var direkt solklar – fick vi spela nio mot elva vilket skapade en obalans. Kring mitten av halvleken gjorde gästerna både 1–1 och strax därpå även 1–2 efter en lobb(!).

Efter det jämnade spelet ut sig en aning. Viljan fanns på sina håll i HIK men samspelet hackade. Det blev allt för ofta långa bolltransporter där de pigga försöken fastnade i ett låg stående bortaförsvar. Ett par hörnor och några halvlägen blev det för båda lagen och det kändes inte så spetsigt åt något håll. Vi i publiken började att tänka på korv och kaffe i pausen och det verkade HIK-spelarna också gjort alldeles för tidigt. För bortalaget stod för en stark avslutning och gjorde två mål på två minuter (42:33 och 44:32). Först på hörna och därefter en indianare som helt friställde en UNIK-spelare som slog in 1–4. Istället för ett överkomligt 1–2-underläge förbyttes det till ett rejält tremålsunderläge och rejäl uppförsbacke inför andra.

HIK kom ut starkt i andra. Åtminstone i fem minuter. Bollen borde egentligen gått in efter en hörna där vi hade ett klara chanser att få in den, men bollen ville inte in. Och strax därpå dog matchen då 1–5 kom och tio minuter senare även 1–6 på hörna. Assar Uebel dubbel målskytt. När sedan Hannes Kanbjer snyggt spurtar förbi hela försvaret på vänstersidan och slår in 1–7 efter en timmes spel var hoppet helt ute.

Visserligen reducerade Rasmus Hård på hörna, men HIK fick tyvärr inte till någon slutforcering att prata om. Vi hade överlag väldigt svårt att skapa målchanser matchen igenom och vi blev utstyrda mot kanterna, av ett tätt försvar, och vi fick nöja oss med hörnor. Totalt skapade vi 17 hörnor vilket var vårt starkaste offensiva vapen denna söndag. Vi hade visserligen en boll till inne – efter ett fint inspel och en vacker volley-styrning in i mål – men det blåstes obegripligt bort då linjemannen inte dömde fördel. Så istället för mål blev det ett ofarligt inslag från kanten som tog i burgaveln, vilket på något sätt blev signifikativt för dagen. HIK var inte med i matchen.

Det blev till slut torsk med 3–7 och denna förlust var nog ett ännu större bottennapp än 2–7-förlusten mot SIF Norrtelje för några veckor sedan. Nej, detta var inte HIK:s dag. Tidigare år har vi varit extremt svårslagna hemma på Vallen men så har det dessvärre inte varit denna säsong. Oklart varför. Det fanns en del ambition och fart på sina håll, men ofta blev det långa bolltransporter istället för snabbt spel. Det fanns heller inte många spelalternativ för bolltransportören. Överlag var även trögt och slarvigt. Många enkla passningar slogs bort. Till skillnad från flera av de andra hemmamatcherna så skapade vi oerhört lite mot UNIK/Bois. Förutom hörnorna var våra målchanser lätträknade. När vi heller inte får till varken styrningen eller försvarsspelet blir det tufft. Samtidigt ska vi inte förringa UNIK/Uppsala Bois insats. Tvärtom. Uppsala-gänget var täta, pigga och väldigt effektiva – och vann rättvist.

Några av hemmaspelarna försökte matchen igenom men de allra flesta var ovanligt bleka och flera syntes knappt till på plan. Jag tror att ingen i hemmalaget var speciellt nöjd men sin insats, men jag väljer ändå att framhäva Daniel Mökander och Lukas Ahlqvist som kämpade hårt i 94 minuter trots att det var trögt på de flesta håll och kanter. Det var många som inte var att känna igen.

Det blev ett riktigt bottennapp idag som det bara är att ta lärdom av, glömma bort – och gå vidare. Vi har ju visat på sistone att vi kan vinna, ta poäng och göra många mål. Ett av framgångsrecepten är stenhårt jobb i båda riktningarna. Tappar vi ett par procent i intensitet så vinner vi heller inga matcher vilket man såg mot UNIK/Bois. Får vi däremot upp intensitet igen så kan vi slå alla lag, vilket vi också har visat under säsongen.

Tack alla ni som stöttade på plats. På söndag väntar Skutskär borta. Vi bryter ihop och kommer igen. Vi ger inte upp och vi alla vet att vi kan bättre. Heja HIK.

HIK – UNIK/Bois, 3–7 (1–4)

Målskyttar: Hård 2

Utv. HIK: 3x10 min

Publik: 69, Sollentunavallen

Domare: Team Lisell (Sådär. Flera tveksamma utvisningar och ett horribelt bortdömt mål).